 |
| Mr Darcy! Objekt eller subjekt? Bankomat eller partner? Avelshingst eller livskamrat? För mig är han iaf en av de sexigaste männen som finns! |
Nu har iallafall jag börjat läsa den första boken "Förnuft och känsla" på allvar! Och nu sätter jag på mig mina bokklubbsglasögon och reflekterar över olika företeelser i boken!
Dessutom reflekterar jag över det vi som hastigast berörde, att tjänarna i romanerna inte finns med utan bara nämns som perifera bifigurer. Det kan tyckas som märkligt eftersom tjänarna i de miljöer som Austen befinner sig i har viktiga roller och dessutom är markörer för status och klasstillhörighet. Vi kan ju jämföra med Downton Abbey, där tjänarna har en central roll i berättelsen. I Austens romaner beskrivs ingen tjänare med namn och egenskaper utan bara som bifigurer.
Och jag tänkte på att detta faktiskt också gäller barnen, som bara beskrivs som bråkiga och störande. Jag kan inte hitta ett enda barn som har en central roll i de romaner jag har läst hittills.
Jag önskar er god läsning och ser fram emot vår nästa träff den 20 maj hemma hos mig!
Varmaste hälsningar Helena
Intressant reflektion angående att det inte alls talas om barn i Austens romaner. De finns bara med i periferin precis som tjänstefolket. Tonåringar är det gott om men de beskrivs mer som unga vuxna. Man kan gissa att Austen främst skrev om det som upptog hennes sinne: förälskelser, uppvaktningar och äktenskap. Så långt som till att tänka på barn kanske hon aldrig kom stackarn, eftersom det i hennes samhällsklass var helt tabu att få barn om man inte var gift.
SvaraRaderaSen var de ju så att det inte fanns ngn barndom el tonårstid utan barn var just små vuxna. Margret i förnuft o känsla är väl cirka tolv tretton tänker jag?
RaderaDet var jag som skrev kommentaren ovan =).
SvaraRaderaJag läser om förnuft o känsla med mina nya glasögon dvs de tema vi valt att diskutera i fokus. Jag har dock mest reflekterat över Mariannes passionerade sätt o hur hela familjen tycks leva ut sina känslor genom henne! Elinor försöker ju fostra henne hela tiden men det anas en inre längtan att våga leva ut som hon! Eller vad säger ni andra?
SvaraRaderaDet har jag också tänkt på! Att många av Austen kvinnliga huvudkaraktärer verkar ha drag av spontanitet, har stark karisma och en i grunden rätt upprorisk inställning till det styrda liv de fick lov att leva.Det kanske var Austens sanna karaktär som ville komma ut?
SvaraRaderaJa! Så tror jag att det var! Jag vill tro att det var så!
SvaraRaderaHon var kanske innerst inne en rebell långt före sin tid, som ville rida barbacka, ha långbyxor och satsa på politik eller nåt;)Eller...ve och fasa....hade hon bara dålig fantasi utan förmåga att hitta på historier om något annat?
SvaraRaderaDet fanns säkert en viss ambivalens hos kvinnor under den tidseran och många drömde nog om att pröva sina vingar mycket mer än vad de hade möjlighet till. Kvinnor(i Austens samhällsklass) läste ju en hel del och tiderna var på väg att förändras även om industrialismen och kvinnans verkliga frigörelse fortfarande var ett antal decennier bort. Ja nog hade kvinnor i början av 1800-talet börjat se möjlighet till mer personlig frihet och självständighet. Så sorgligt att Austen dog relativt ung. Hade hon blivit lika gammal som sina syskon så hade hon fått se en del av det hon kanske drömde om, bli verklighet.
SvaraRaderaDet blir inte Anette som kommer som tillskott i vår lilla grupp det blir istället min kompis lillie:-) lillie är specialpedagog o har sitt ursprung på Island.
SvaraRadera